DIX MINNS, NWT torsdag 28 januari
När Hagfors hade tre gator
På 40-talet bodde hagforsborna bildligt talat i postlådor! NWT-skrivaren fann det ganska märkligt att det inte förekom ordentliga gatuadresser.
Visserligen hade municipalsamhället Hagfors på den tiden bara tre ordentliga huvudgator, Storgatan, Kyrkogatan och Köpmangatan. Och sen som sagt idel postlådeadresser. De gamla brevbärarna Post-Anton, Thelning och allt vad de nu hette kämpade förtvivlat med alla otydliga pl-nummer.
Det här måste det bli en ändring på deklarerade den barske postmästaren Emil Karlström när man på allvar började diskutera ändrad samhällsform i mitten av 1940-talet, köping eller stad alltså. Och den 20 april 1945 framlades ett förslag av ingenjören N. Leijonhufvud vid byggnadsnämndens sammanträde om att tillsätta en namnberedningskommitté. Ärendet bollades vidare till municipalfullmäktige och 20 augusti samma år fick man en namnkommitté.
Komminister Helmer Nilsson, sedermera församlingens första kyrkoherde, blev ordförande och i kommittén invaldes också hagforskännarna Jeoorj Larsson, Waldemar Thörne och Hilmer Nordmarker, dessutom den kvinnliga politikern Selma Fridman samt VF-redaktören Harald Olsson. Kommittén hade ett enormt jobb och först den 13 oktober 1948 kunde man lägga fram ett förslag på 121 gatunamn och 207 kvartersnamn.
Första gatuskylten
Man knöt ihop gången tid och nutid, yrken, bruksnamn, fauna och flora, arbetsredskap och personnamn. Numreringen blev ett problem genom fastigheternas oregelbundna lägen. Till sist gick man ut från samhällets mittpunkt Uvåbron. Men det dröjde in på 1950-talet innan förslaget godkändes.
Disktriktslantmätaren tyckte t.ex. att kvartersnamnet Flygfältet var orimligt, men hagforsborna stod på sig. UHB-disponenten Uno Troili hade ju velat att området skulle bli en lekplats för barnen med möjlighet att ha trevligt med sina modellflygplan. 1951 uppsattes den första gatuskylten Dalavägen.
Gamla "kändisar" saknas
På senare år fick Såger-Olle äntligen en gatstump uppkallad efter sig, sträckan Södra skolan-kyrkan-Brostugan. Olles promenadväg under livstiden. Senaste tillskottet är Harboevägen efter den kände tandläkaren Folke Harboe. Intressanta vägskyltar är de gamla fackpamparna, t.ex. Petter Fridman, som var första ordförande i Metall från 1905 - felstavat förnamn förresten, "Peter" bör ändras till Petter.
Och metallaren och kooperatören Jonas Jonsson, gamla körkarlar som Erken, Olaus m.fl. och läraren Enlund har också fått vägnamn, likaså köpman Ekendahl och brukets allt i allo Jan Månsa. I Dalen finns de flesta personnamnen.
Men saknar gör man fotografen och bohemen Ljunglöfs och doktor Sahlins vägskyltar. De försvann i ombyggnationer. De är absolut lika värda den hedern som de gamla bolagscheferna Troili, Pallin och Nordvall. Att järnverkets byggherre Anders Johan Atterberg fått en väg är på sin plats förstås, likaså gubben Norring på Blinkenberg. Atterberg bodde förresten i nuvarande fritidsgården Gröna Villan. Sonen Kurt blev känd tonsättare!
Ändå anser nog många ortsbor att vägnamnen borde kompletteras idag. Initiativtagaren till Hagfors sjukhus och Uvåbron August Eklund, Metallveteranen och vältalaren Waldemar Thörne, hembygdseldsjälen Jeoorj Larsson, en välmeriterad trio, och kanske några till borde det vara dags att hedra med varsin vägstump!