DIX MINNS, NWT torsdag 3 december 1992
Minnen av forna mjölnare och original i Gustav Adolf
Hans anfäder levde och verkade i Gustav Adolf redan på 1700-talet och kanske ännu tidigare. Otto Stolpe (1881-1966) hade mycket att berätta om sina gamla släktingar och även forna tiders original, Tallpip-Per, Spoven och Britta i Långrösta för att nämna några. Både hans far och farfar var mjölnare och det yrket provade också Otto på, senare industri- och skogsjobb.
1961 fick NWT-skrivaren en lång pratstund med den då 80-årige hedersmannen. Hans minne var fantastiskt. Ottos farfar hette Erik Larsson och var född 1796 vid kyrkan i Gustav Adolf. Hans far hette Lars Nilsson och enligt Otto bodde hans farfarsfar i närheten av kyrkan då denna uppfördes 1781.
Om sin farfar kunde Otto berätta att han deltog i landsvärnet i det oblodiga Norgekriget i början av 1800-talet och fick då knektnamnet Stolpe.
"Det enda de gjorde i kriget var att riva ner broar", mindes Otto.
Hans farfar drev förresten Råda kvarn och sedermera kvarnen vid Maltaforsen i Geijersholm. Pappan Emanuel Stolpe (född 1830) fick överta kvarnrörelsen. Det var full rush på Bruket vid den tiden. När Brukets faktor drunknade under en skridskotur fick Ottos far också ta över faktorsjobbet. Utanför bruksbyggnaderna var det en liten sjö.
Skäggiga långskjortssmeder
Att se de gamla lancashiresmederna med långa skjortor och skäggiga anleten var en upplevelse. I Ottos bruksbyggnad var en drängstuga inrymd i bottenvåningen. Smederna kallades för "mästare" och "husböndssmeder". Deras drängar tog väl vara på fritiden, det dansades och spelades. Men 1889 blev det tyst och stilla på Bruket. Några flyttade till Stjärnsfors, andra till Munkfors eller Degerfors. Och Otto tog över kvarnen efter fadern.
Med bara ett stenpar blev det för liten maltäkt, så Otto gick över till industrin i Hagfors och sen till skogen. Sysslade också med kommunalt och politik. Någon jägare liksom pappan blev han däremot inte. Ett trevligt minne efter pappa Emanuel var ett sk spindelur inropat på auktion efter den kände Gustaf Schröder.
Bild på Britta
Otto samlade också på roliga tidningsurklipp och kunde visa oss gulnade bilder på originalet Britta i Långrösta, som gick omkring i långkjol och sjöng små sånger, eller Anners Petter Spoven, som vandrade mellan Gustavsfors och Hagfors och påstod sig vara miljonär. Han bar skramlande plåtbitar och var beredd att satsa "en hacka" på Bolaget.
Och Lugg-Per eller Blås-Per, alias Tallpip-Per ansåg sig vara världens största musikant med sin enda pipton. Visst var de lustiga de gamla originalen. Senare tiders Stålfarfar gillade Otto Stolpe och hade en fotoförstorning på "Stålis" tillsammans med Ottos äldste son Börje, förste polisassistent i Hagfors. Men Stålfarfar såg fasligt gammal ut tyckte Otto, själv två år äldre!