DIX MINNS, NWT torsdag 12 november 1992
Fridolf Hedin kunde allt om bygdens historia
Han var en sann hembygdsvän och kännare av den lokala historien, samlare och forskare på samma gång. När gamle Fridolf Hedin (1878-1972) hälsade på redaktionen fick man alltid en intressant pratstund och tips för det egna arkivet.
Liksom brodern, den välkände Nathan Hedin, var Fridolf något av en levande uppslagsbok i ämnet bygdernas historia.
Den traditionen har förresten Fridolfs brorson Gunnar Hedin, omtyckt och flitig flanör i NWT-spalterna, fört vidare till gagn för historieforskningen.
Fridolf själv samlade på sig mängder av gamla pressklipp och bilder prydligt uppordnat för kringliggande samhällen, Hagfors, Munkfors, Gustav Adolf, Ekshärad, Råda etc. Det fortsatte han med långt in i hög ålder. Uppvaktade också tidningsredaktionerna med artiklar om bygden och dess människor under svunna bruksepoker.
NWT-skrivaren minns särskilt hur glad en då 82-årig Fridolf var när han kunde avslöja sitt stora fynd, en sliten skolbok. På pärmen stod det nämligen antecknat "Fredrek på Rannsätt april 1831". En raritet minsann!
Vem "Fredrek på Rannsätt" var vet väl de flesta något så när historiekunniga, född i Taberg på gamla herrgården. Den flyttades sedermera till Uddeholm och blev det stora bolagets skogskontor. Fridolf kunde minsann alla data och allt om forna tiders profiler. Med ungdomlig glöd och engagemang berättade han.
Fridolf liksom Nathan föddes på Svarvartorp i Stjärnsfors. Ursprungligen hette stället Baggfall, förmodligen efter norrmannen Jan Lillbagge, född runt 1750 och begravd på kyrkogården i Gustav Adolf. Fridolfs far Fredrik var skomakare och farfadern Olov kom från gården Kärne i Ransäter. Pappa Fredrik sålde också diverse varor till rallarna när järnvägen byggdes.
Skomakeriet var inte Fridolf intresserad av. Som de flesta brukspojkarna var han med och barkade massaved för hand vid dåvarande fabriken i Stjärnsfors, jobbade därefter som hjälpbryggare. 1899 kom han till Hagfors och blev rörsynare i rörverket.
Gjorde också en visit i Storfors 1909, kom åter till storstrejken och 1910 återfanns han i Munkfors. Där arbetade han på elförrådet ända till 1951, 73 år gammal! Bosatte sig året efter hos systerdottern Inga på föräldragården. Hon har många minnen sparade efter morbrodern.
- En hel garderob full, skämtar hon.
För Fridolf var nog Stjärnsfors den finaste platsen på jorden. Och som forskare kring olika bruksepoker kände han säkert historiens vingsus, fast inte hade han väl vågat drömma om att en ättling till en utvandrad stjärnsforsare skulle bli en av de två första människorna på månen, "Buzz" Aldrin, den 20 juli 1969.
Fotnot: "Fredrek på Rannsätt", förf. Fredrik August Dahlgren (1816-1895) uppväxt i Ransäter, upphovsman bl a till "Wermlänningarna" och folkvisan "Å jänta å ja".