DIX MINNS, NWT torsdag 24 september 1992

Hagfors Folkets Hus i ett historiskt perspektiv

Problem har Folkets Husföreningen i Hagfors sannerligen fått dras med under alla år allt från starten 1918 även om det är först på senare år som miljonerna rullat lite för snabbt och försatt den anrika föreningen i en akut och omöjlig situation.
Redan 1906 diskuterades tanken på Folkets Hus. Två år senare bildades den allra första Folkets Husföreningen med den sedermera så kända kommunalmannen August Eklund som ordförande, men Uddeholm bromsade tomtplanerna och man tvingades avveckla.

1918 hade det stora bolaget ändrat uppfattning och den nybildade föreningen fick plats upplåten för park och ett blivande husbygge, tillkom som bekant 1923, på "krita" förresten! Problemen var då som nu mycket svåra. Enskilda uppoffringar krävdes. I början av 20-talet rådde hög arbetslöshet och arbetslönerna sänktes för folk. Konflikten 1926 gjorde i det närmaste slut på föreningskassan. I det läget började man på allvar diskutera byggandet av ett Folkets Hus!

En som mer än de flesta kan och minns de många "turerna" inom folkets husrörelsen i Hagfors är veteranen Bengt Svensson, som på nära håll kunde följa pappan Gustaf Svenssons vaktmästargärning 1929-1956, och som han efterträdde fram till 1988. Gjorde förresten ett extraår i FH-föreningens tjänst.

Bingo med förhinder

Bengt utsågs så småningom till föreståndare och var föreningens allt i allo, kassör dessutom. Ständigt med problem att få debet och kredit att gå ihop. Och allra värst var det när andra medhjälpare klantade till det med bingotillståndet. Det blev polisförhör och böter… fast Bengt var den ende i sällskapet som kom undan med blotta förskräckelsen. Och sen fick han som kassör plocka fram föreningsslantar för att klara böterna åt de andra!

Det hände också att kommunen betalade ut bidrag för vissa investeringar, men med "kniven på strupen" måste kassören låna de slantarna för att klara överhängande krav. Och när man sen påföljande år sökte bidrag för samma investering blev det förstås nobben direkt från kommunen!

- Det var minsann inte lätt på 70-talet heller, minns Bengt Svensson.

Runt 1977 diskuterades ånyo ett Folkets Hus. Det gamla var otidsenligt och trångt. Själv bodde Bengt i en två på andra våningsplanet och fick stå ut med biljettförsäljning i tid och otid. Dåvarande ordförande Boo Rundkvist och hans styrelsekollegor tillsammans med en särskild utredningskommitté med kommunal representation diskuterade och funderade, framför allt i hotellfrågan. Tyvärr hade en tidigare styrelse släppt den centrala tomten vid torgområdet.

Gamla Folkan revs

Och så blev det till sist ett avgörande, kanske inte helt lyckat i alla avseenden, men 1984 stod det påkostade bygget klart och gamla Folkan revs, åtta år senare även teatern invigd 1936. Kändes svårt tyckte veteranen Bengt, som mindes Martin Öhman, Folke Andersson, Gustav Werner, Calle Kinch, Tjadden och många flera teater- och operettprofiler.

Och tänk Kalle Jularbo, Ernie Englund, Seymor Österwall och Klangerevyn. Och Tora Klint, som spelade på flygeln, inköpt för 1000 kronor, under stumfilmens dagar. Första ljudfilmen kom 1932, Fridolf Rhudin. Ljud bara till inomhusscenerna, stumt i alla utesekvenser!

- Det skrev jag uppsats om i skolan, minns Bengt med ett skratt.

På 50-talet kunde man i alla fall glädja sig åt hyfsade publiksiffror och 1957 körde man 44 kvällar i parksammanhang! Fortfarande hyggligt när gamla Folkan återinvigdes 1960 efter reparation. Det var då man fick en anonym konstdonation, en Carl Larsson och en O.A. i små format. Som inte stulits trots två inbrott. Kanske skulle man ha tagit budet på en miljon för Lasse Johnsons elva stora verk och fått lite andrum?

- Nää, de hör allt hemma i Folkets Hus eller vad det kommer att heta framöver, tycker Bengt och hans jämnåriga FH-vänner.