DIX MINNS, NWT torsdag 30 januari 1992
Björnjakt från tåget
Hagfors (NWT). Tre minuter efter midnatt mot söndag den 1 november 1964 avslutades en järnvägsepok i Hagfors. Sista kapitlet i NKlJ:s då 88-åriga persontrafikhistoria skrevs när "Uddeholmaren" 14 minuter försenad gled in på Hagfors bangård. I höjd med godsmagasinet inleddes en kanonad av signalskott med åtföljande rökutveckling och det fick både tågpersonal och sena nattflanörer att hoppa högt!
Smalspårsbanans persontrafik blev minsann rejält avskedssaluterad. Tågpersonalen fick förresten ta emot blomsterhyllningar redan i Munkfors. Allt ståhej gjorde att man blev försenade och kuriöst nog åktes det tåg på "övertid". Klockan 23.49 den 31 oktober skulle man ha anlänt till Hagfors station eftersom koncessionen varade fram till 12-slaget på natten, men klockan passerade som sagt midnatt med några minuter.
Något ståhej kring "gravölet" hade inte NKlJ-ledningen tänkt sig, men det kunde givetvis inte undvikas. Ett 35-tal intresserade från järnvägsklubben fanns på plats. Och så förstås många äldre nostalgiintresserade. Gamle stinsen Paul Andersson med 50 tjänsteår fick förtroendet att vifta med sin flagga, två hagforsprofiler i förskingringen C.G. Kåberg och Hugo Lundin åkte med sista tåget. Andra stod på perrongen och tog emot.
Bara 25 åkte med
NKlJ-ledningen Valter Hjelm och Bror Lilliengren mötte upp och fick en pratstund med föraren Rune Eriksson och konduktören Ture Brokvist. Bara ett 25-tal passagerare åkte med till ändstationen. Redan kl 7.15 på söndagsmorgonen övertog GDG NKlJ:s persontrafiksskyldigheter då första bussen lämnade Hagfors med destinationen Karlstad.
Arbetsstyrkan hade givetvis minskats betydligt efterhand. På nyåret 1956 var man 462 anställda vid NKlJ, den 1 april 1962 hade styrkan sjunkit till 360 och när tågtrafiken nedlades blev 250 man kvar i trafikföretaget. Flertalet av de cirka 50 busschaufförerna hamnade hos GDG, några startade också eget.
1963 befordrades 323 903 tågpassagerare mot till exempel efterkrigsåret 1946 750 000 passagerare! Likaså sjönk ju också godsmängden. Idag är spåren rivna!
Björnjakt per tåg!
Första järnvägstrafiken drog igång den 16 mars 1876 och den 25/2 1904 öppnades sista sträckningen Deje-Karlstad. Elektrifieringen av banan under dyrtid kostade 7,5 miljoner, en för den tiden ofantlig summa, som gav företaget ekonomiska problem.
Att smalspårsbanan var uppskattad av många på den "gamla goda tiden" finns efterlämnade brevbevis om. Den 20 mars 1876 skrev ett antal högt uppsatta herrar ett sirligt tackbrev till brukspatronen C. Geijer. Under björnjakt hade järnvägen mellan Filipstad och Nordmark upplåtits för att underlätta herrarnas jaktstrapatser!
"För denna stora liberatité varigenom vår färd i betydlig mån underlättades, få vi uttala vår stora och förbindliga tacksamhet".
Det kunde man ju lätt förstå…
Fotnot: Fr.o.m. i morgon läggs det gamla trafikföretaget i "malpåse" och därmed torde NKlJ-epoken vara definitivt slut.