DIX MINNS, NWT torsdag 16 januari 1992

De båda nämnda herrarna var var och en i sitt gebit ganska fruktade personer och ändå lämnade de efter sig en uppsjö av lustiga episoder. Doktor Sahlin fick till och med en gata uppkallad efter sig, fast den försvann efter det stora rivningsraseriet på Blinkenberg!

Sahlin verkade i hela 35 år på bruket från 1891 och efterträddes av en annan välkänd profil - doktor Ivar Elliot 1926. Han var verksam fram till 1957, då han efter pension öppnade praktik i Karlstad, men gick bort strax före nyår 1959. Naturligtvis har även doktor Elliot lämnat mångfalden av historier bakom sig. En och annan cirkulerar än idag bland de äldre bruksgubbarna.

Ivar Elliot var en till synes ganska sträv människa, men under den ytan dolde sig en fin humor. Han trivdes som allra bäst när han fick munhuggas med någon gammal tvärvigg bland järnverksveteranerna. Läkarmottagningen på Blinkenberg var ibland överfylld till långt in på kvällen, så man undrar inte på om doktorns humör ibland tröt när folk infann sig med de mest banala krämpor.

Han var västgöte till börden, född i mars 1892 och kom till Uddeholm i september 1926. Sjukbesöken var ofta förenade med åtskilliga strapatser, särskilt vintertid då häst och släde var enda framkomliga alternativet på dåliga skogsvägar i bland annat Gustava. Under de första 25 åren hade doktor Elliot ständig jour i ett distrikt på 12 000 invånare! Telefonen ringde när som helst på dygnet.

På vårarna förekom ofta svåra influensaepidemier och 1929 slog scharlakansfebern till i sådan omfattning att man tvingades inrätta provisoriska isoleringslokaler i bolagets dåvarande ungkarlshotell Berggården. Ortsborna stod utanför fönstren och vinkade till sina anhöriga. För den ensamme läkaren ökade arbetsbördan enormt.

Fram till 1939 låg Uddeholms AB bakom läkaranställningen. Doktor Elliot skötte både sjukstugan i Uddeholm med dess 26 vårdplatser och läkarmottagningen i Hagfors. Som ordinarie provinsialläkare från 1939 upplevde han ingen lättnad i arbetsförhållandena förrän efter stadsblivandet 1950. När Hagfors fick eget sjukhus och dessförinnan en stadsläkarmottagning så kunde den hårt slitne läkaren trappa ner sin verksamhet. Upptagningsområdet sjönk till runt 4 500 invånare. Den 90-åriga sjukstugan i Uddeholm blev i februari 1956 hem för kroniskt sjuka.

Doktor Elliot mindes tuberkulosens härjningar, berättade för NWT-skrivaren hur man fick placera sjuka föräldrars barn på kolonin Hjeltin i Ekshärad för att isolera dem från sjukdomen. På Blinkenberg hade ortsborna kreatur i provisoriska ladugårdar. Gödselvattnet rann ner i bostadskällarna. Under stor opposition fick doktor Elliot via hälsovårdsnämnden slut på eländet. Skjulen revs.

Sen tog doktor Elliot kontakt med direktör Fornander i UHB och fick löfte om att Blinkenbergsområdet ifråga skulle få bli ett framtida parkreservat. Blinkenbergsparken idag är alltså den gamle bruksläkarens initiativ!