DIX MINNS, NWT torsdag 7 februari 1991

En av veteranerna Helmer Persson har berättat hur hans far, som var frälsningssoldat, vid ett tillfälle blev nerslagen. Det var minsann inte så lätt att "öppna eld" på en ny ort av brukskaraktär. Det rådde något av Klondykestämning i Hagfors vid den här tiden.

1908 fick man emellertid överta gamla skyttepaviljongen på Mana och de första officerarna hette Hedvig Lager och Hilda Johansson. Kårlokalen fick namnet Klippan och heter så än idag, fast numera är den gamla fastigheten ombyggd till privatbostad och pietetsfullt renoverad. En dam som följt vår minnesserie i NWT påpekar detta glädjande faktum. Mitt i allt rivningsraseri har trots allt en kulturbyggnad bevarats inne i tätortscentrum!

Men den nya armélokalen invigd 1931 revs i fjol för att lämna plats för en större affärs- och bostadsfastighet mitt emot Hagfors stadshus. Byggnaden hade då ganska länge levat under rivningshot och verksamheten hade minskat efter hand, men makarna Einar och Signe Fridberg säger till NWT att Frälsningsarmén absolut inte lagt ner sina aktiviteter i Hagfors bara för att kårlokalen är borta.

Många av veteranerna finns inte mer. Vid 50-årsjubiléet fanns det ett 40-tal soldater och med hemförbund och hjälptrupper noterades ett 70-tal medlemmar. Ungdomsverksamheten var mycket god och hagforsborna mötte gärna upp till möteskvällar med skön sång och musik. 1967 fick Hagfors det första gifta officersparet, makarna Holmberg, Gunnel och Stig. De kom förresten tillbaka på jubileumsvisit 1978 då kåren fyllde 70 år. Brigadör Kjell Gerhartz var då huvudtalare.

Sista officeren i Hagfors var pensionerade brigadören och missionären Ester Andersson. Efter henne har verksamheten letts från Örebro. Äldre hagforsbor minns förstås soldatnamn som Kärnberg, Johan Eriksson, Anton Persson, Helmer Johansson m fl. Helmer Persson, som numera vistas på Lillåsen, kom i kontakt med Frälsningsarmén redan 1912.

Ovanliga inslag som programkvällar för motorcykelknuttar och dito spättor väckte på sin tid stor uppmärksamhet och gjorde Frälsningsarmén till en populär träffpunkt även bland ungdomen i Hagfors. Uddeholms AB hade visat stor välvilja när eldsjälarna inom Frälsningsarmén redovisade sina lokalproblem och skänkte tomten till nybygget i början av 30-talet samt bidrog med ett rejält lån.

Om den ursprungliga lokalen för religiösa och andra sammankomster på Bruket i slutet av 1800-talet, Blinkenbergssalen, berättar minnesgoda ortsbor färgstarka episoder. Det förekom som Helmer Persson nämnde vid Hagforskårens 70-årsjubileum att folk slogs!

Vid den traditionella skärtorsdagsbönen var salen absolut fullsatt. Gustaf Blomberg predikade så svetten rann utför kinderna. En ung spoling nubbade fast rockskörtet på en äldre man! Och de som smakat på starka drycker i skogsområdet nedanför sjuan och åttan kunde bli rätt högljudda. Ingen av dem räddes Domens dag…